14. nov, 2017

Sven Lindblom

‎Sven Lindblom‎ till Gränslandet
 
När ett barn är tillsammans med sin mor är deras hjärnvågor i resonans. Vågornas toppar och dalar infaller samtidigt och då förstärks vågorna som möjliggör att kropparnas biofotonstrålningen kan utbyta information. Om barnet blir sjukt så räcker det oftast med att modern håller om barnet. Då rättar moderns biofotonflöde till de felande frekvenserna i barnets kropp och barnet blir friskt på några sekunder.
Detta är det ursprungliga, v...ackra och mest effektiva sättet att bota.
Det viktigaste för mig som terapeut är att komma i fas med mina patienter. Oftast räcker det med några vänliga ord och en kärleksfull smekning. När våra vågor är i resonans (koherenta vågor) känns det som ett välbehag i både patientens och min kropp. Blir inte våra vågor koherenta känns det obehagligt och då avbryter jag behandlingen. Lyckligtvis sker det nästan aldrig.
Med koherenta vågor till patienten får man tillgång till den information som krävs för att sätta en korrekt diagnos och utföra en effektiv behandling.
Den vanligaste orsaken till att man inte kommer i fas med hästen är rädsla. Människan med alla sina fobier är mer komplicerad. Är hästen alltför rädd brukar den enda behandling som jag utför vara att klappa om den och tala om hur snygg den är. Nästa gång går det alltid mycket bättre.
Lugnande medel löser inga problem, man skjuter dom bara framför sig.
Jag använder aldrig nosbrems. Det känns som jag förolämpar hästen. Sätter man på nosbrems på stolta, psykiskt starka hästar som Iceland, Hilda Zonette och Torvald Palema så brukar det ”gå åt helsike”
- för den som försöker sätta dit nosbremsen.
Om terapeuten är rädd för hästen så bör han/hon inte behandla. Den rädslan kan utlösa aggressivitet hos hästen.
Se aldrig ned på en häst eller människa. Det finns inga idioter eller ”skithästar”. Med sådan inställningen kan man aldrig lyckas.
Visa respekt. Börja aldrig en behandling utan fråga patienten. Gör du det kan du få en riktig smäll, som du förtjänar.
Jag brukar alltid säga till mina elever att man skall vara rädd om kunskap.
Den är bara till låns, missbrukar man den så förlorar man den.
När en terapeut i stället för att koncentrera sig på att bota sin patient, räknar hur mycket betalt han skall kunna ta för sin behandling, så tycker jag att kunskapen är förlorad.