Färjestads travbana

 

Vad hände vid årsskiftet 2005- 2006 på Färjestads Travbana!
Lopp 3. V5-3. Starttid
Svenska och norska kallblodiga högst 150.000 kr 
Startsumma och poäng per den 17 december 2005 kl. 24.00.
1640 m. Autostart.
Pris: 20.000-10.000-7.000-5.000-3.500-(2.000) kr.
Plac Häst Distans Skor Odds Plats Tid
Strukna: 3 JAHNITA (övrig sjukdom, startförbud 051223-060108)
Startförbud: 3 JAHNITA (startförbud 051223-060108 (övrig sjukdom)) 
Tempo: första 500 30.8 (5 Dalino), 1000 32.1 (5 Dalino)
sista 500 30.9
Segermarginal: 1.5 längd
Banförhållande: Lätt bana
Bestraffningar: Karner Markus, 900 kr, för att ha stört medtävlare.
Dopningsprov: -
Den 23 december 2005 var Jahnita anmäld till ett sulkylopp på Färjestad. Loppet skulle startas med startbil och då det var första gången för Jahnita, ville jag värma henne efter startbilen före loppet. Startbilen kör ett varv med hästarna bakom, innan bilen släpper fältet. Jahnita var ytterst på högervingen och då jag inte ville att hon skulle rusa under vingen, fick jag hålla henne ganska hårt. Efter nästan ett varv hade Jahnita fått nog och mitt för ingång/utgång till stallbacken blev det stopp. Jag hade hållit henne så hårt att halsmuskeln stoppade syretillfördseln och hon höll på att kväva sig. Jahnita gick aldrig omkull och efter någon minut körde vi tillbaka till Boxen.

Banveterinären hade ännu inte kommit till banan och då han infann sig, fick han insidenten på banan klargjord för sig av banpersonalen. Banveterinären ville kolla Jahnita. Han lyssnade på hjärtat och påstod att det fanns blåsljud som gör att hon inte får starta. Då ATG-kliniken ligger i anslutning till banan, gick jag dit för att beställa tid för ett EKG. Jag beställer tid av flickan i receptionen, men då en ny veterinär på kliniken hörde mig berätta vad som hänt på banan, erbjuder sig denne veterinär att följa med och lyssna på Jahnita, vilket jag gick med på.
Veterinären lyssnar och undersöker Jahnita, men kan inte finna något fel på henne. Det har då gått c:a tjugo min. efter det att banveterinären dömt ut henne. Banveterinären följer med till inskrivningen och vi berättar vad vi kommit fram till och undrar om Jahnita får starta, vilket hon inte fick; hon var redan struken och rutinerna måste följas. I protokollet efter loppet har Jahnita fått startförbud till och med den 8 jan 2006. Jag får en tid på ATG-kliniken efter julhelgen.
Efter julhelgen får jag ett brev från Färjestads bandomare, där han ålägger Jahnita en fullskalig veterinärundersökning med körprov, hältutredning och EKG, en lista på totalt tio punkter. Jag tolkar detta som att banveterinär och bandomare skall strama åt mig för att jag blandade in ATG-veterinären. En ren bestaffning!
Då jag anländer till ATG-kliniken på Färjestadstravet möter jag samma veterinär som på tävlingsdagen ansåg att Jahnita var frisk och i tävlingsmässigt skick. Men denna dag var han på ett misserabelt humör och sur på mig för att jag satt honom i denna sits: Han hade nämligen blivit uppringd av någon från Stockholm och fått en avhyvling för att han lagt sig i. Jag får inte veta om det är ST eller Jordbruksverket eller möjligen ATG som ligger bakom telefonsamtalet.
Vi börjar med ett EKG på Jahnita, men Veterinären kan inte friskskriva henne. Han förklarar detta med att hon är i en gråzon, vare sig frisk eller sjuk och jag fick åka därifrån med en ny tid inbokad. Min uppfattning är att detta är en bestraffning från en banveterinär som känt sig trängd och som saknade förmåga att hantera situationen. Eller hade han order uppifrån att INTE godkänna Jahnita! Två resor på totalt 34 mil helt i onödan, samt två räkningar från Kliniken. I dag har det ingen som helst betydelse, för jag klarar de dagar som jag har kvar, men mina FB-vänner kanske kan få en liten inblick i hur det kan bli då, respekten för lag och ordning sätts ur spel. För ordningens skull vill jag notera att Kliniken på Färjestadsbanan numera är såld. 
Jahnita är känd för sin framåtanda och för sitt humör på travbanan och om hon hade haft hjärtproblem då hade hon inte levat idag. Torbjörn Jansson är känd kusk och har kört många nordsvenskar genom åren och han beskrev Jahnita som den hårdaste häst han kört alla gånger. 
Den 30 okt 2006 var Jahnita med i ett sulkylopp på Gävletravet. Jag hade satt upp en kusk som aldrig tidigare kört Jahnita. Från ett springspår rusar Jahnita iväg och kusken försöker hålla henne. Detta lyckas i c:a 500 meter, men sedan segnar hon ned på banan och blir liggande, där vi får sela av henne och då hon repat sig tar vi henne till boxen. Jag pratar med denna banans banveterinär, som förklarar mycket pedagogiskt att orsaken till att Jahnita kvävde sig var att hon spände halsmuskeln då hon inte får rusa som hon vill och därmed blockerades lufttillfördseln och det blev stopp. Så kan det bli då man träffar rätt sorts yrkesmänniska och denna gång blir det ingen utredning eller något EKG taget.
Avslutningsvis kan man undra vem som ringde och begärde att Jahnita inte fick friskförklaras efter fadäsen på Färjestadsbanan 23 dec 2005? Var det någon från Jordbruksverket eller någon från Svensk Travsport? Sitter inne med svaret gör den veterinär på ATG-klinken, som tog emot samtalet. Det kan inte vara OK att en utomstående lägger sig i den bedömning, som en veterinär skall göra i sin yrkesutövning. Eventuella synpunkter får anstå till ett senare tillfälle i så fall, om det skulle visa sig att det finns anledning till kritik.
Jag har skrivit denna krönika därför att ST anser att jag stör Svensk Travsports Facebokssida med oväsentligheter. Kommunikationschef Markus Myron har i ett PM förklarat för mig att Johan Lindberg och STs veterinärer har tillräckligt att göra utan att behöva befatta sig med mina inlägg. Råda den 17 juni 2014 

 

 

Transport av häst, hämtat fr ST

Det finns en del regelverk som du behöver känna till när du ska transportera hästar, både innanför Sveriges gränser och utomlands.

När du ska transportera hästar behöver du känna till vilka regler som finns och tillstånd som behövs, både för dig som transportör och för fordonet. Reglerna är gemensamma för länderna inom EU och syftar till att skydda djur från att skadas eller på annat sätt fara illa under transport.

Som synes finns reglerna, varför då inte tillämpa dem? Varför straffas inte de som bryter mot dessa regler?
 
 
BAKGRUND hämtat från ST
Under natten till den 13 september 2011 transporterades hästarna Stig Balder, Du och Jag Alfred,
On Track Tarahill, Nelli Approach och Nelli Runway i en hästtransport på en estländsk färja från
Tallinn i Estland till Norrtälje i Sverige.
Den estländske medborgaren, tillika estländske travtränaren Jevgeni Ivanov, tränade hästarna i
Estland.
Den estländske medborgaren Dimitri Dementjev var chaufför av hästtransporten. Ivanov fanns med
på transporten.
När hästtransporten på morgonen den 13 september kört iland i Norrtälje befanns att hästarna Stig
Balder, Du och Jag Alfred, On Track Tarahill var döda. Efter att detta upptäckts kördes
hästtransporten till Markeby Gård i Upplands Bro, en sträcka på cirka nio mil, där veterinär och
polis tillkallades. Kvar i hästtransporten fanns då de döda hästarna samt Nelli Approach och Nelli
Runway. Nelli Approach var så illa däran att hästen senare fick avlivas.
Som väntat finner jag inget som talar för att ST tar sitt ansvar. Varför tillkallades ingen veterinär vid kajplats i Norrtälje? I stället kördes hästtransporten ytterligare nio mil innan polis och veterinär tillkallades!

PRESKRIBERAT?

 

 Från Persson Bloggar. Dom faller 13 april. 
I september 2008 vann Sara Mäkinen Nordiskt Mästerskap för amatörer med Doc Ock på Bergsåker. Ägarna till hästen hade skäl att jubla, förstapriset var nämligen 40.000 kronor. Några pengar har de dock inte sett till. ST håller nämligen inne prissumman eftersom kusken Sara Mäkinen åtalades för brott mot djurskyddslagen. För ägarna har glädjen förbytts i en mardröm.Sara Mäkinen
Måldomarna på Bergsåker fällde Sara Mäkinen (bilden)för felaktigt bruk av körspö. Den finska kusken fick två månaders körförbud. Dessutom polisanmäldes hon för brott mot djurskyddslagen. Därmed ansåg ST att man kunde hålla inne prispengarna. Trots att både ägarna och amatörtränaren Jarmo Kallunki är helt oskyldiga.

15. mar, 2016

 

 

Kunde inte låta bli, måste låna detta. Men kritiken skall riktas till ST!
2016 03 14
...när ändå ämnet är uppe till diskussion, kan man ju undra hur "framtidens travsport" kommer att se ut? Om allt för många nykläckta går genvägar, saknar elementär hästkunskap och inte ens fattar att det handlar om levande individer, och den äldre generationen gett upp (eftersom ändå ingen lyssnar!)
Ett mycket dåligt exempel är lördagens licenslopp på en travbana. En ung tjej i sadel, bland övriga deltagare i sulky. Hafsig sits, hårda händer, stressad häst. Har INTE förstått att detta är ett utbildningslopp och rider både utanför banmarkering och krånglar sig farligt emellan sulkyekipage under vägens gång. Flera hästar störs av framfarten, på olika sätt. Strax före målgång sätter ryttaren igång att skrika som den värsta fjortis, och driver vildsint över mål.
Oljud som inte ska förekomma och förhindras genom utbildning! Strax efter loppet på stallbacken, är hästen uppstressad och tar inte styrning (blockerad...) Vad gör skitungen i sadeln? Tar tyglarna i en hand och klipper till hästen hårt, upprepade gånger över halsen. Hästen försvarar sig genom att lätta på två ben och en snäll person leder hästen till stallet.
Ska vi godkänna denna typ av utbildning? Något saknas definitivt. Någon har glömt att informera om hur en ryttare beter sig mot hästar. Är ryttaren lämplig att komma ut i lopp? Svar nej. Den enda som skulle haft rejält med pisk bakom knuten, är skitungen från travutbildningen.
Hovtramp/Ilse

 

Jessica Friman Lösningen på att människor inte fattar hur man umgås med eller hanterar djur är INTE att hålla djur och människor åtskilda - det är ju det som är grundproblemet!!

Människor får inte lära sig djur från barnsben i dag på det sätt som vi av tradition varit vana - att så långt som möjligt utrota djuren är inte lösningen!

Kunskap, förståelse, kontakt och respekt måste vara ledord - och de barn som lär sig att umgås med djur på ett bra sätt lär sig troligen också att umgås med människor på bra sätt

 

 Tjejen i tråden på Travgruppen har fått mycket kritik på FB!

 Läs vad Jessica Friman skriver! Tjejen som omtalas i tråden på Travgruppen är en produkt av samhällsutvecklingen, likaväl som alla giriga politiker!  

Jag är en gammal man, född redan då militären kom till Ådalen med kulsprutans hjälp och slog ned en fredlig demonstration. Av olika anledningar fick jag inte med mig det goda livet hemifrån, men rättesnöret som fanns i ryggraden visade vägen och det är detta som saknas i dag. Vi har förlorat mycket på de sista årens samhällsbyggen och det är våra barn och barnbarn som får lida för detta.

 

DET HÄR ÄR KOBOLT

 

 

Ämne: Grundämne, atomnummer 27 i det Periodiska Systemet, tillhör gruppen övergångsmetaller.
Kemisk betäckning: Co (Cocl2 för koboltklorid)
Upptäcktes: Av svensken Georg Brandt, 1735.
Densitet: 8 900 kg/kubikmeter
Kokpunkt: 2 927 grader C
Smältpunkt: 1 495 grader C
Ordbetydelse: Bergstroll, från Kobald.
Finns: Naturligt i små mängder i bland annat människor, djur och växter. De högsta halterna av kobolt har hittats i kakao, fröer, nötter, baljväxter och lever. Viktig beståndsdel i vitamin B12, som ser till att bildningen av röda blodkroppar i benmärgen ska fungera.
Användningsområden: Det mest kända är den blå färg som koboltsalter ger till glas, porslin och emaljer. Kobolt används också i skärverktyg och legeringar för att motverka rost och ämnet är även magnetiskt. En isotop av kobolt kan användas för att få till radioaktiv strålning, som bland annat kan nyttjas inom cancerbehandling. Betande djur kan få B12-brist, som då måste balanseras upp med vitaminer/foder inne­hållande koboltklorid.
Kobolt och humanidrott/hästsport: Kobolt upptäcktes för första gången i dopingtester inom humanidrotten i början av 2000-talet när man började testa för EPO. I Hong Kong började man ta prover på galopphästar för kobolt redan 2006. Det ploppade upp koboltfall i USA och Australien 2013.
Kostnad för kobolt: Ren kobolt kostar cirka 1 400 kronor/kg. 50 gram Koboltklorid; cirka 400 kronor.
Studier: Redan på 1940- och 50-talet visade forskningsstudier med koboltsalter på möss att antalet röda blodkroppar ökade upp till 30 procent. Senare har studier på människor också visat på samma effekt, dock inte lika påtaglig. Det finns inga dokumenterade avhandlingar på hästar, även om stora resurser nyligen satts in i USA.
Koboltklorid och EPO: När koboltklorid tillförs kroppen uppfattas det som att syrenivån är för låg. Detta påverkar i sin tur kroppshormonet EPO (erytropoietin), som ger en signal till benmärgen att producera fler röda blodkroppar.

Källor: Artikel från Trav og Galopp-Nytt och Livsmedelsverket.

 

------------------------------------------------------------------------

Linn Andersson

Svensk travsport är en klassisk föreningsstruktur, precis som de flesta andra sporter/idrotter, och är uppbyggt underifrån. Några eldsjälar bildar en förening,föreningen anlägger och driver en travbana. När föreningarna blir många och sporten större bildas ett centralförbund dit vissa frågor förskjuts av föreningarna. Ett centralförbund kan ALDRIG få större mandat än vad det ges av föreningarna. Därför är det så viktigt att varje förening bibehåller sitt engagemang och kunskap kring sin kärnverksamhet. I travets fall är det således helt nödvändigt att det är hästägare som fortsatt styr varje travsällskap.

 

Exakt vart det slutade vara en majoritet av hästägare, av olika definitioner, i sällskapen och istället blev styrelseproffs, deras kompisar, föreningsmedlemmarnas leverantörer (dvs travtränare) eller, i bästa fall, före detta hästägare vet jag inte. Däremot ser vi nu effekterna av att så är fallet.

De senaste åren har vi noterat bland annat följande mindre trevliga incidenter:
*Tre hästar dör en plågsam död på en transport. Hästarna är upptagna på träningslistan hos en svensk a-licensierad tränare. 
-Tränaren frias av ST. I domstol (gällande skadeståndskrav) vittnar STs förbundsjurist MOT sitt eget reglemente och MOT hästägaren. Personen som fysiskt transporterade hästarna beviljas senare svensk a-licens av ST. Transportören fick inte någon repressalie av ST vare sig vid händelsen eller senare.

*A-tränare anser att en hästägare är skyldig honom pengar. Tränaren väljer inte att driva in den påstådda skulden genom STs faktureringssystem TDS eller genom sedvanliga rutiner i Sverige när någon anser sig ha ett skuldkrav på någon, dvs skicka en faktura och ta den vidare till tingsrätt vid det fall den inte betalas, utan väljer istället att gömma hästen i sitt stall i över ett halvår. 
-ST friar tränaren helt och hållet på alla vis.

*Flera personer inkommer med anmälningar till ST om att en anställd hos en a-licensierad tränare utsatt minst fyra, namngivna, hästar för så hård hantering att minst två av dem ska ha fått skadorna dokumenterade av veterinär. 
-ST säger sig starta en utredning om ärendet. ST kommer fram till att hästarna inte har behandlats olämpligt. (Extra tvist i detta: ST ljuger offentligt om hur de utfört sin utredning. Huruvida hästarna behandlats olämpligt vet därför ingen. Kanske stämmer ej anklagelsen. Tränaren, och den utpekade lärlingen, får därför leva med att de aldrig ens blev rentvådda.)

*A-tränare utför en så väl planerad konkurs att personen i praktiken endast byter organisationsnummer på sitt bolag. 
-ST informerar inte ens.

*A-tränare återfinns under flera år på över hundra ställen i kronofogdens register. 
-ST vidtar inga åtgärder.

De flesta a-tränarna fakturerar hästägarna genom STs TDS-system. Om en tränare påför en avgift, för precis vad som helst, måste ägaren betala den i utsatt tid och först därefter återkräva pengarna. Håller hästägaren inne en endaste krona kan ST meddela startförbud på SAMTLIGA den av ägarens företrädda hästar.

Läs gärna de två sista * och läs sedan sista stycket igen för att förstå vad dessa saker tillsammans kan orsaka för skada för hästägaren.

Jag vet som sagt inte exakt när föreningarna slutade bestå av hästägare, när de överlät så mycket makt till Centralförbundet och när det slutade att väljas in hästägare även i centralförbundets styrelse. Här ser vi dock väldigt tydliga konsekvenser utav att så är fallet.

För att avsluta med det positiva: föreningarna väljer sina styrelser och de styrelserna väljer STs styrelse. Makten att förändra ligger således i alla som är medlemmar i ett travsällskaps händer.

 

 

 

Kejsarens nya kläder

 

MINNE Ragnar Blomqvist 
den 3 december 2010 kl 19:26 ·
"Vi måste tänka på hur vi sköter om oss själva och våra djur. Idag vet vi att våra hästar och andra husdjur är lika känsliga för healing och alternativa behandlingar som vi själva är, och att visa ödmjukhet inför våra djur skapar förtroende och förbättrar hälsan betydligt. Att vara lugn och harmonisk ihop med sitt djur är healing".
Jag har hittat dessa viktiga ord på Catherines Hemsida.
De är för viktiga för att få ligga still. Viiktigt budskap också i debatten om PISKAN! Om Du tillhör den skara som älskar hästar, då fattar jag inte hur Du kan försvara användningen av piskan. Eller tror Du inte att HÄSTEN är tillräckligt intelligent för att veta vad Du sysslar med???
Släng piskan så gör Du både Dig själv och hästen en stor tjänst! Lycka till!!

 
 

 

JÄRVSÖFAKS, EN SAMMAN-FATTNING
Nu är det färdigtävlat för Järvsöfaks. Då kan det vara på sin plats att sammanfatta en mycket lång tävlingssäsong, som varade i 12 långa år. Järvsöfaks har varit ovanligt stark och skadefri. Han har tävlat med framgång och vunnit dryga 21 miljoner kronor och segrat 201 gånger av totalt 234 starter.Hans bästa prestation torde vara segern på snabba Gävlebanan den 12 juli 2005, då han segrade över sprinterdistans på kilometertiden 1.17.9 / 1640 met. Så långt är Järvsöfaks unik. Järvsöfaks har hyllats av folket och Jan-Olov Persson har framgångsrikt solat sig i glansen.
Men vad händer om vi ser enbart till Järvsöfaks sportsliga prestationer. En av travets tre hörnpelare är den vackra devisen; "Alla skall tävla på samma villkor". Då remnar förlåten och krackeleringen blir påtaglig. Tyvärr kan inte någon med bibehållen självaktning påstå, att Järvsöfaks har fått chansen att tävla på lika villkor, som de övriga nordsvenska hästarna. Där faller ansvaret på Jan-Olov Persson, då han har tränaransvaret för hästen. Men även Sleipner, där Jan-Olov Persson sitter med i dess huvudstyrelse , har deltagit i fusket med Järvsöfaks tävlande. Vad jag syftar på är utskrivningen av propositionerna till de travlopp, som Järvsöfaks har deltagit i. I travloppen där Sleipner står som sponsor till månadens Sleipnertäcke, står inte propositionen alls i rätt förhållande till den startprissumma som Järvsöfaks har. Med hans dryga 21 miljoner i intjänade pengar, kan inte ett tillägg vid 1 milj. - 1.3 milj. utan stoppgräns uppåt, anses vara sportsligt försvarbart gentemot de övriga tävlande hästarna. Det är Järvsöfaks konkurenter i loppen, som har fått betala priset.
Det är fusket med utskrivningen av propositionerna som har bidragit till den stora prissumma för Järvsöfaks del. För övrigt finns en del brister, om man synar Järvsöfaks meriter lite närmare. Han vann inte det Svenska Derbyt 1998, för det gjorde Rolex K. Han har inte Svenska Rekordet på medeldistans. Det rekordet har Nordgubben, satt på Solänget 2007 med tiden 1.22.0 Loppet fanns med på V75 och utskrivet med dubbla tillägg: 20 met vid 1.2 milj - 40 met vid 2.2 milj. Järvsöfaks och Jan-Olov Persson är inte vana vid dubbla tillägg, kanske var det därför han avstod från loppet. Nordgubben är årsbarn med Järvsöfaks och om travloppen hade genomsyrats av den ide`n, att alla skall tävla på samma villkor, då hade inte skillnaden mellan de båda hästarnas prissummor sett ut som de gör idag.
Men Jan-Olov Persson blev slarvig mot slutet. Kanske var det jakten på 200 segrar före årsslutet som var orsaken. På Östersund den 9 oktober 2009, startade Järvsöfaks i ett lopp med tillägg vid 1.0 milj. Vad händer? Jo, Järvsöfaks får stryk och Jan-Olov Perssons svartaste dag var ett faktum. Det var inte bara andraplatsen som var orsaken, ty Järvsöfaks fick stryk av ett STO, Vessle Jahna med bara 645 800 kr i insprugna pengar. Men så går det då man slarvar. Den proppen var utskriven med fördel ston. Vessle Jahna fick således 20 meter tillgodo på Järvsöfaks, som klarade det ena tillägget, men sedan var det stopp. Vessle Jahna vann med nästan ett helt tillägg tillgodo på Järvsöfaks. Man kan bara undra hur många miljoner som Järvsöfaks har fått sig tilldelat oförtjänt, tack vare utskrivningen av propositionerna till hans fördel. Förlusten mot Vessle Jahna säger allt! Det är svårt att känna respekt för Järvsöfaks miljoner efter den förlusten. För min del har jag länge känt avsky för den FAVORISERINGEN av en enda häst. Men då jag skriver insändare till Travronden, som jag gjorde för några år sedan, åker mina synpunkter i papperskorgen. Claes Freidenvall kunde inte tåla att någon kritiserade Järvsöfaks. Man kan även undra varför inte STC har satt stopp för länge sedan! Nu kanske någon försvarar Järvsöfaks förlust mot Vessle Jahna med att åldern tar ut sin rätt. FEL! Järvsöfaks kom i mål som tvåa så sent som i somras på tiden 1.21.9 över distansen 2 140 met. Så snabbt har Järvsöfaks aldrig sprunget den distansen utan hjälp av startbil.
En annan företeelse som bäddat för Järvsöfaks i jakten på pengar är, att han har fått mycket hjälp av startbilen. Startbilen har inget i seriösa nordsvenska travares travlopp att göra. Det går inte att på ett rättvist sätt jämnföra med de varmblodiga hästarnas travlopp, då den populationen är så mycket större. Därför blir inte heller utslaget lika orättvist vid tävlingar för varmblod. Men för de nordsvenska hästarnas inbördes tävlande är startbilen förödande, och "DEVISEN ATT TÄVLA PÅ LIKA VILLKOR" känns oändligt avlägsen. I första hand borde de Svenska Mästerskapen för ston och hingstar/valacker startas utan startbil, men med lämpliga tillägg. På Bergsåkers travbana den 12 december 2009, kördes ett V-75 lopp med 200 000 kr till vinnaren. Stamping vann loppet trots tre tillägg på tiden 1.24. Det loppet duger länge som föredöme för alla dom, som skriver ut propositionerna på våra travbanor. Jag nämner detta lopp för att visa, att Järvsöfaks hade lätta lopp med få konkurenter i loppen, medan Stamping, utöver de tre tilläggen också hade tretton konkurenter på banan. I lopp där Järvsöfaks deltog, fanns sällan mer än 7 till 8 hästar till start.
Jag har tittat på detta års första proposionshäfte och finner, att i varmblodsloppen är det stoppgräns uppåt, eller tydligt markerat vilka hästar som får starta t. ex. hästar mellan 300 000 kr - 900 000 kr och med tydliga tillägg för insprungna pengar. Varför skrivs inte propositionena till nordsvenskarna ut på samma villkor? Jan-Olov Persson har berömt sig av, att ha slagit Sabins rekord i antal segrar, men glömmer samtidigt att Sabin tävlade under helt andra förutsättningar, med ofta många tillägg fram till konkurenterna. Detsamma var förutsättningarna för Lapp Nils. Då han vann Sleipners Guldtäcke 1985, stod han med 140 met tillägg. Järvsöfaks har aldrig vågat en start i Guldtäcket, trots att han varit nominerad under de flesta av de gångna åren.
Vi får hoppas att Sleipner, som organisation för de nordsvenska travarna, känner sitt ansvar inför framtiden. Tydliga regler och rättvisa propositioner för framtida travlopp, är ett absolut måste om Sleipner skall överleva som basorganisation. Det gnisslar och knakar betänkligt ute i bygderna. Sleipners nya ledare har ett tufft arbete framför sig , att rätta till år av missförhållanden. Eller skall vi som älskar nordsvensken, även i framtiden få titta på när några få vältrar sig i gräddfilen?
Till sist ett par debattinlägg som jag hittat på Travronden. Järvsöfaks och tillägg. 2009-07-26
"Igår förlorade Järvsöfaks och det är inget med det. Han är 15 år och pigg. Men tänk om Järvsöfaks hade fått stå med samma tillägg som Sabin gjorde på sin tid. Eller tänk om Sabin sluppit de tillägg han tvingades stå med. Ibland hade han upp till 120 m och ofta minst 60 m tillägg. Trots det vann han 182 segrar. Hur många segrar hade Sabin haft om han fått samma fina propositioner som Järvsöfaks? Inte under 220 i alla fall.
Snack initierat AV: Sanskrit
2009-07-27
Javisst, jag håller med dig. Det är ju en jävla ruggig häst, Järvsöfaks. Men jag tycker det blir skönt när den pensioneras. Stulit allt för mycket kulor av de näst sämsta, på sin kapacitet. Gener från "gamla" avelsmetoder kan jag anta.