Får från Högagärde

Elitlamm mini

 

Avel-Mini

Elitlamm Avel Mini är ett rapporteringssystem för det svenska avels-och härstamningsregistret och till genbankerna för allmogefår och gutefår. Produkten vänder sig till dig som vill rapportera härstamning och mönstring, men inte har behov av ett komplett fårdataprogram. Tanken är att du ska klara dig med att registrera uppgifter i programmet två gånger per år och däremellan inte behöva göra så mycket mer. Elitlamm Avel Mini består av enkla skärmbilder där du registrerar dina uppgifter. För att kunna ansöka om ersättning för utrotningshotade djur från Jordbruksverket måste din besättning och de djur du söker ersättning för, finnas registrerade antingen i Elitlamm AvelMini eller i Elitlamm Avel & Produktion. Om du är med i genbank för allmogefår FSA eller genbank för gutefår FGF så kan du välja antingen Avel & Produktion eller AvelMini.

Innehåll

Livdjurslista
Lammlista
Du kan sälja, köpa och låna ut djur
Du kan ta bort djur som dött eller slaktats
Registrera lamning
Registrera mönstring
Se sammanställning av mönstring
Se avelsvärden
Registrera genbanksuppgifter
Skriva ut genbanksintyg för allmogefår
 

Pris

Elitlamm AvelMini kostar 750:-/år exklusive moms. Du betalar inte kalenderårsvis utan från det datum du får inloggningen till programmet och ett år framåt.

 

FÅR - AVEL

Snart är det dags för installning och betäckning i vårlammande besättningar. Nu är det hög tid att ta ställning till om vissa djur kanske inte ska betäckas utan hellre skickas på slakt och se över avelsdjuren så att de har så goda förutsättningar som möjligt för en lyckad betäckningssäsong.


Hullbedöm tackorna
Vid betäckning ska tackorna ha hullpoäng 3-3,5. Hos tackor som är i för lågt hull vid betäckningen påverkas ägglossningen negativt, vilket leder till att fler tackor inte blir dräktiga och ett lägre antal födda lamm per tacka. Tänk på att ungtackor inte får vara för små vid betäckningen. Ett riktvärde är att de ska ha uppnått 60 % av besättningens vuxenmedelvikt.
Sortera ut tackor för slakt
Dessa tackor bör skickas på slakt och inte betäckas:
• Tackor med dåliga tänder: Den vanligaste orsaken till att tackorna inte återhämtar sitt hull efter digivning är dåliga tänder på grund av ålder.
• Tackor med knölar i juvret: Känn igenom juver och leta efter knölar. Knölar indikerar att tackan haft en juverinflammation. Det är stor risk att dessa tackor får en uppblossande juverinflammation nästa säsong eller att de får så kallad subklinisk juverinflammation. Det innebär att de ger mindre mjölk och även att mjölken kan innehålla bakterier.
• Tackor som haft slid- eller livmoderframfall eller ”ringwomb”.


Håll inköpta djur i karantän
• Ställ alltid nyinköpta djur i karantän i minst 3 veckor. Karantänen är ett utrymme där de inköpta djuren inte kommer i kontakt med de övriga djuren i besättningen.
• Ta inte hem får med fotröta. Undersök klövar och klövspalt redan innan djuren lastas hos säljaren. Fotbada djuren i 5-10 minuter i 10 % zinksulfatlösning när de ställs in och tas ut ur karantänen. Undersök klövarna en sista gång när djuret lämnar karantänen.
• Avmaska alltid mot Stora magmasken (Haemonchus contortus) med Noromectin®, Ivomec® eller Dectomax®. Fråga alltid om ursprungsbesättningen har Stora leverflundran diagnostiserad vid exempelvis slakt. Komplettera då avmaskningen mot Stora magmasken med licenspreparatet Fasinex eller Triclafas.
• Passa på att avlusa djuren i karantänen.


Klipp fåren och kontrollera om de har ohyra
I samband med klippning passar det bra att kontrollera om djuren har ohyra. Behandla vid behov med tex Bayticol® eller Blaze®.
Kontrollera klövarna
Kontrollera och klipp klövarna vid behov på både tackor och baggar. Bra klövar och ben är en förutsättning för att betäckningen ska fungera optimalt.


Kontrollera avelsbaggen
• Baggen ska vara i gott hull inför betäckningen, hullpoäng 4.
• Kontrollera baggens tänder.
• Undersök pungen och testiklarna. Testiklarna ska vara lika stora och fritt förskjutbara i pungsäcken. De ska kännas fasta, ungefär som en spänd muskel i konsistensen. Bitestikelsvansen ska kännas vid pungens nedre del. Den ska vara välfylld och peka nedåt och utåt från testikeln.
• Sätt baggen på rumpan och kontrollera att penis kan skaftas ut genom förhuden.


Planera för naturlig brunstsynkronisering
Ett sätt att slippa en lång och utdragen lamningsperiod är att utnyttja den så kallade baggeffekten. Så här går det till:
• Klipp tackorna 2-3 veckor före tänkt brunstsynkronisering.
• Håll baggen/baggarna utom syn-, lukt och hörselhåll från tackorna två månader innan betäckningarna startar. Obs! gäller även bagglammen!
•”Östregårdsmetoden”: 22 dagar före önskad brunsttopp tas en äldre viril bagge in tillsammans med tackorna i ett trångt fårhus, alternativt på bete in i en mindre fålla. Eventuella redan brunstiga tackor tas ur flocken. Efter ett-två dygn släpps tackorna ut och baggen tas bort. Efter 10 dagar släpper man tillbaka baggen med färgdyna på.


Avmaskning
Diskutera avmaskningsbehovet av livlamm och eventuella vinterlamm med din Fårhälsoveterinär. Har besättningen haft Stora magmasken hos lammen eller tackorna under sommaren kan det vara aktuellt med en avmaskning efter installning av hela besättningen med exempelvis Ivomec ® eller Noromectin®. Är stora leverflundran påvisat kan det i vissa besättningar finnas behov av avmaskning redan tidigt på hösten. Aktuella preparat är då licenspreparaten Fasinex eller Triclafas.
Ulrika König
Djurhälsoveterinär, Uppsala

SKÖTSELRÅD

 

Skötselråd
Allmänna råd
Tillbringa mycket tid med dina får. Genom att tillbringa mycket tid med dina får lär du dig vad som är deras normala beteende. Du upptäcker då lätt eventuella problem genom att en individ avviker mot sitt normala beteende.Om du är mycket med dina djur, får de tillit till dig och blir lätta att hantera.
Vi tillbringar minst en timme per dag, oftast tillbringar vi det dubbla med våra Värmlandsfår.
Locka fåren i stället för att försöka fånga dem
Att försöka fånga ett får är svårt då de är mycket vaksamma. Ett mycket effektivare sätt än att jaga dem är att locka dem med något som de tycker är gott. Tex genom att ”skramla” med kornhinken. Enklaste sättet att få tag på ett speciellt får är att locka in alla i en trång fålla och där fånga in det får man vill hantera.
Våra Värmlandsfår tycker att kornhinken är oemotståndlig.


Ta tillvara ullen
Vill du använda din ull bör du klippa fåren två gånger per år. Det är ett lagkrav att klippa dem minst en gång per år. Det är lättare att rengöra ullen medan den sitter kvar på fåret. Låt därför inte dina får gå bland kardborrar och/eller enris innan klippningen. Borsta gärna dina får innan klippningen om de tycker om det.
Våra Värmlandsfår älskar att bli borstade.
Se till att klipplatsen är ren. Grovsortera ullen direkt. Lägg ullen i pappsäckar med tidningspapper mellan de olika ullpartierna
Vår fårklippare sorterar direkt bort buk- och lårull. Vi brukar anteckna vilken individ ullen kommer ifrån.


Utfodringsråd
Ge gärna kvistar och träd till dina Värmlandsfår
Värmlandsfåren älskar att beta sly. Du kan dessutom gärna ge dem stammar och kvistar att gnaga på. Dessa innehåller vitaminer och ger dem dessutom terapi under vintern då de annars bara får hö.
Våra får är väldigt förtjusta i den rödbruna barken på tall. Vi brukar därför fälla små tall och grenar på sommaren. På vintern brukar vi fälla asp till dem. Knoppar och bark är mycket populära. Efter jul hjälper fåren oss med julgransplundringen. De får alltid våra julgranar att gnaga på. OBS! det ska vara svensk gran inte ädelgranar (dessa är giftiga för fåren).
Ge kraftfoder till dina tackor under dräktigheten och så länge de ger di.
Åsikterna går isär då det gäller kraftfoder till Allmogefår. Vår bestämda uppfattning är att Värmlandsfåren bör få extra kraftfoder under dräktigheten och så länge de ger di till sina lamm. Baggar och ej dräktiga tackor behöver däremot inte kraftfoder. Vi brukar ge en blandning av helt korn och pellets. Dessutom får de lite morötter eller äpplen. Vi smyger sakta in kraft fodret från 2a månaden, då det är dags för lamning får de ½kg per tacka. Vi fortsätter med denna mängd så länge lammen får di men inte längre än 3 månader efter lamning. Detta är en ”dos” som fungerar på våra Värmlandsfår. Beroende på rasens storlek och hullet då dräktigheten börjar kan mer eller mindre behövas. Det är viktigt att man känner på hullet. Tackorna ska ha lagom hull dvs kännas som ett ”svenskt hustak” då man känner dem över ryggen vid korset. Känns ryggen som taket på ett kinesiskt hus är de för magra och känns ryggen platt eller rund är det för tjocka. Det är inte bra med för feta tackor det kan ge komplikationer vid lamningen.
Ge kraftfodret som hela korn
Du kan antingen ge havre eller korn som kraftfoder. Viktigt är dock att det inte ges som kross utan som helkorn.


Du bör inte flusha dina Värmlandsfår
S.k. flushing innebär att man inför betäckningen medvetet ger sina tackor extra mycket foder för att de ska få fler lamm. Om tackan fått extra bra med foder innan betäckningen brukar hon få fler ägg befruktade, på motsvarande sätt brukar en mager tacka bara få ett ägg befruktat. Värmlandsfåren är en gammal Allmogeras och inte en produktionsras som ska ha maximal avkastning. Värmlandsfåren bör därför inte flushas. Vid normalt hull brukar de i genomsnitt få 2 lamm per kull. Tänk på att även klippning av tackan strax innan betäckningen också fungerar som flushing. Klippningen gör att tackan äter mer för att hålla värmen – detta betyder att hon på eget bevåg får i sig extra mycket näring och därmed flushar sig sjäv.


Ge gärna äpplen och morötter till dina Värmlandsfår
På hösten och vintern ger vi våra Värmlandsfår äpple eller morötter. Vi brukar skära dem i bitar. De räcker bättre så och det är mindre risk för att fåren sätter något i halsen. Tänk på att inte skära morötterna som slantar, dessa kan om man har otur sätta sig som ett stopp i halsen. Vi brukar skära morötterna i stavar.
Gör alla foderbyten långsamt
För får liksom hos alla idisslare är det viktigt att göra alla foderbyten långsamt. Snabba byten kan orsaka våmstörningar och alvarliga problem.


Prägla dina får på foderhinken
Att ha sina får präglade på foderhinken är till stor hjälp i hanteringen. Det fungerar inte att jaga och fånga in ett får – det absolut bästa och lättaste är att locka fåret till dig. Om du har en vallhund är situationen förstås en annan. Våra Värmlandsfår är präglade på vita eller blå diskbaljor. Vi ger dem något lite extra varje dag tex äppelbitar, stavar av morötter lite knäckebrödsbitar och kraftfoder/pellets till dräktiga tackor. Detta serveras i varsin diskbalja. Naturligvis kan du använda hinkar lika gärna. Fåren är helt präglade på diskbaljorna vilket vi utnyttjar när vi vill fånga in dem, få dem att gå in i transportvagnen eller om någon smiter ut genom grinden.
Värmlandsfår ska ha mineraler med koppar
Fåren behöver mineral tillskott under hela året. Det finns flera varianter av mineraler att köpa. Var noga med att köpa mineraler ämnade för får, det finns sådana med och utan koppar. Värmlandsfår ska ha mineraler med koppar. Våra får brukar ha tillgång slicksten samt en balja med mineral pulver.
Inför lamningen bör dessutom tackorna få extra tillskott av selen.


Lamningsråd
Lamningsperioden är den roligaste tiden under fåråret, men också då som problem kan tillstöta.Det som står nedan är våra egna tips baserade på vår erfarenhet av lamningen hos våra Värmlandstackor. Vi rekommenderar dig att läsa böckerna ”Får” och ”A manual of Lambing Techniques”, se vår referenslista under lästips.
Förberedelser inför lamningen
Vi ger bra grovfoder under hela dräktigheten
Vi börjar ge kraftfoder med start 3 månader från beräknad lamning (smyg in och börja med liten mängd, se även tips om foder)
Vi ger selen (är oftast kombinerat med E-vitamin) 6 och 2 veckor före beräknad lamning
Vi vaccinerar mot gasbrand och gör det 8 veckor (bara de som inte vaccinerats tidigare) och 4 veckor (alla) före beräknad lamning
Vi klipper alltid tackorna inför lamningen, men inte närmare är 4 veckor före beräknad lamning (klipper man närmare än så är det ökad risk för kastning, dvs missfall). Fördelen med att klippa är att tackan äter mer efterklippningen vilket gör att fostren får mer näring. Det är också lättare för lammen att hitta spenarna då de fötts om det inte finns en massa ull runt om.
och när det börjar närma sig……
Den sista månaden blir tackan allt tjockare om magen. Strax innan det är dags att lamma brukar magen sjunka ner – den ändras från ett ”soffbord” till mer som en ”hängbuk”
Dagarna före lamningen, börjar juvren fyllas i med mjölk. Hur mycket och hur snabb varierar från tacka till tacka: vissa av våra Värmlandstackor börjar mer än en vecka före medan andra ”fyller i” samma dygn som de lammar


Förberedelser inför lamningen
Vi ger bra grovfoder under hela dräktigheten
Vi börjar ge kraftfoder med start 3 månader från beräknad lamning (smyg in och börja med liten mängd, se även tips om foder)
Vi ger selen (är oftast kombinerat med E-vitamin) 6 och 2 veckor före beräknad lamning
Vi vaccinerar mot gasbrand och gör det 8 veckor (bara de som inte vaccinerats tidigare) och 4 veckor (alla) före beräknad lamning
Vi klipper alltid tackorna inför lamningen, men inte närmare är 4 veckor före beräknad lamning (klipper man närmare än så är det ökad risk för kastning, dvs missfall). Fördelen med att klippa är att tackan äter mer efterklippningen vilket gör att fostren får mer näring. Det är också lättare för lammen att hitta spenarna då de fötts om det inte finns en massa ull runt om.
och när det börjar närma sig……
Den sista månaden blir tackan allt tjockare om magen. Strax innan det är dags att lamma brukar magen sjunka ner – den ändras från ett ”soffbord” till mer som en ”hängbuk”
Dagarna före lamningen, börjar juvren fyllas i med mjölk. Hur mycket och hur snabb varierar från tacka till tacka: vissa av våra Värmlandstackor börjar mer än en vecka före medan andra ”fyller i” samma dygn som de lammar


Om du inte klipper dina tackor inför lamningen, klipp bort ullen under svansen och runt juvret.
Läs på om lamning i din fårbok (det gör vi alltid – trots att vi ”lammat” i 10 år)
Vi kollar att vår låda med lamningsutrustning är påfylld (t ex. handskar, glidslem, jodopax, sax, sond, råmjölkspulver, lammtonic, mun-sug, energibalans) och att inte hållbarheten på preparaten gåt ut.
Vi gör i ordning våra lamningsboxar, antal boxar varierar från år till år beroende på hur många tackor som ska lamm.
Efter lamningen
Fortsätt att kontrollera att lammen äter som de ska
Väg lammen efter 1 dygn
Vi har tacka + lamm i lamningsbox minst 2 dygn och lägger till ett extra dygn för varje lamm utöver två. Därefter släpper vi ut dem till ”mamma-lamm hagen”. OM tackan och/eller lammen inte mår bra har vi dem kvar dem längre i lammboxen
Eftersom vi har rävgryt nära vår hage, håller vi tackorna och lammen i en liten egen hage en ”mamma-lamm hagen” någon vecka till dess att lammet vuxit lite, därefter släpper vi ut tackor och lamm till den stora flocken
Vi håller koll på tackornas juver så att de inte börjar visa tecken på juverinflammation (vid misstanke kollar vi temp och kontaktar veterinär).
Och hur brukar det gå hos oss?
Oftast är det inte några problem alls. Tackan fixar lamningen själv och lammen är pigga
Lite då och då har vi haft fellägen. De allra flesta har varit så enkla att vi kunnat rätta till dem själva. Vid ett tillfälle har vi fått hjälp av veterinär – med lyckligt slut.
Ibland har mjölken inte runnit till hos tackan och ibland har lammet inte förstått hur de ska suga. Vi har då gett lammen råmjölk som vi sprutat munnen, vi har inte behövt mata dem med sond. Vi har fram till nu inte förlorat några lamm pga att de inte fått i sig råmjölken.
Några gånger har tackorna fått infektioner, som kunnat botas med antibiotika.
Lycka till med din lamning!

 

JORDBRUKSVERKET

Så märker du dina får eller getter

Får eller getter som är födda efter den 9 juli 2005

Får eller getter som är födda efter den 9 juli 2005 ska vara märkta senast sex månader efter födelsen. Djur som föds och flyttas från din produktionsplats innan sex månaders ålder ska du märka före transporten. Både du som lämnar djur och den person som tar emot dem är ansvariga för att märkningen är rätt. Inför slakt kan det vara bra om du tar reda på om slakteriet kräver någon särskild slaktmärkning. Djur som inte är märkta får varken tas emot på slakterier eller andra produktionsplatser.

Djur som ska bli äldre än ett år

Om dina får eller getter är avsedda att leva längre än 12 månader ska du märka dem med två öronbrickor, en i varje öra. Öronbrickan ska vara präglad med landsbeteckningen för Sverige (SE), födelseplatsens produktionsplatsnummer och individnummer. Individnumren ska bestå av fem sifferpositioner, det vill säga om du beställer en öronbricka med individnummer 1 kommer individnumret vara 00001 på öronbrickan. Inget djur som är fött i samma besättning efter den 9 juli 2005 får märkas med samma individnummer förrän tidigast 20 år efter det att den första brickan beställdes.

Djur som inte ska bli äldre än ett år  

Om dina får eller getter är avsedda att leva kortare tid än 12 månader behöver du bara märka dem med en öronbricka. Öronbrickan ska vara präglad med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseplatsens produktionsplatsnummer. Det är frivilligt med individnummer för dessa djur. Om du har ett djur som är märkt på detta sätt men det har blivit äldre än 12 månader ska du märka om det. I detta fall ska du märka om djuret med två öronbrickor som också har individnummer. Om du märker lammen med bygelmärken, som till exempel PAT Horten eller Micro, tänk på att vissa slakterier kräver att djuren ska vara märkta med en öronbricka i varje öra.

Får eller getter som är födda före den 9 juli 2005

Får eller getter som är födda före den 9 juli 2005 ska du märka senast när de lämnar den produktionsplats där de är födda. Alla djur som lämnar sin födelseplats och som inte går direkt till slakt ska du märka med två öronbrickor, en i varje öra. Öronbrickan ska vara präglad med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseplatsens produktionsplatsnummer. Det är frivilligt med individnummer för dessa djur. De får eller getter som du levererar direkt till slakt behöver du bara märka med en öronbricka som har födelseplatsens produktionsplatsnummer.
 
Godkända öronbrickor för får eller getter. Det finns fyra godkända öronbrickor för får eller getter:
  • öronbricka av flaggtyp
  • rund öronbricka
  • öronbricka av bygeltyp i metall eller plast
  • elektronisk öronbricka
Alla öronbrickor finns som originalbrickor, ersättningsbrickor och reservbrickor. Du använder originalbrickor när djuret märks för första gången. Ersättningsbrickan är identisk med originalbrickan och du använder den när ett djur har förlorat sin originalbricka.

Reservbrickan kan du också använda när djuret tappat en bricka under förutsättning att en originalbricka eller en ersättningsbricka finns i djurets andra öra. Reservbrickan är präglad med landsbeteckningen SE och produktionsplatsnummer. Individnumret måste du skriva dit med en märkpenna. En reservbricka kan du enbart använda till djur som är födda i din egen besättning. Hondelen på öronbricka av flaggtyp, rund och bygeltyp i plast finns i färgerna gul, blå, grön, orange och vit. Öronbricka av bygeltyp i metall finns i färgerna aluminium, gul, blå och grön.

Hur de olika brickorna ser ut och information om var och hur du beställer dem hittar du till vänster.

Märkning av får eller getter vid export

De djur som du ska exportera ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem. Djuren ska alltid ha två öronbrickor.

När du exporterar djur finns det fler bestämmelser som du måste följa, till höger hittar du information om in- och utförsel av djur.

 
Märkning av får eller getter vid import

Om du för in ett djur från ett land inom EU ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronbrickor.
  
Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU kontaktar du Jordbruksverket för närmare instruktioner om hur du ska gå tillväga. Kontaktuppgifterna hittar du till höger. 
  
När du importerar djur finns det fler bestämmelser som du måste följa, till höger hittar du information om in- och utförsel av djur. 
 
Ring kundtjänst: 0771-223 223

BAGGAUKTIONEN I JÖNKÖPING FIRADE 50-ÅRS JUBILEUM

Auktionen i Jönköping har nu varit verksam i ett halvsekel.

Vi fick in 125 anmälningar och det var ett svårt arbete att banta ner det till 67 djur. Vi tyckte vi hade för få djur 2014 och ökade därför antalet baggar något. Som vanligt är det svårt att avgöra hur stort kundunderlag som kommer för att köpa, hur många strykningar som uppstår och vad veterinärerna hittar för anmärkningar.

På auktionsdagen kom 63 djur till försäljning och 11 förblev osålda. Medelpriset blev 13 300 kr och högsta priset, 36 000 kr betalades för kat.nr 19 Smedstad.

Scans pris för bästa slaktkropp gick till kat.nr 29 Lilla Hult. Silverlocks pris för bra pälskvalitet gick till kat.nr 1 Korphult och Jönköpings Läns Hederspris till Nils-Åke Fags minne för bästa dagsform gick till kat.nr 11 Alltidhult.

Det var en väldigt vacker höstdag för vårt 50-årskalas. Logistiken fungerade fint, alla bilar fick plats och veterinärerna fick god handräckning. Föreningen bjöd alla på kaffe och jubileumstårta som var väldigt god och lantligt lokalproducerad.

För auktionskommittén
Kajsa Walberg


Ett längre referat från auktionen i Jönköping kommer i nästa nummer av Fårskötsel.

Värmlandsfår

Föreningen Svenska Allmogefår 


Hem
Allmogefår
Föreningen
Medlemskap
Tidning
Marknad
Du är här: Hem - Värmlandsfår
Värmlandsfår
Genbanksansvarig
Carina Ydrevall
Offerberg 9262
820 11 Vallsta
070-6642389
varmlandsfar@allmogefar.se

Värmlandsfår har sin härstamning från Bengt Sonessons stora besättning i Osebol nära Stöllet vid Klarälven i norra Värmland, och han hade tagit över fåren efter sina föräldrar. Bengt hade sedan länge intresserat sig för får "av den gamla stammen" och köpte därför inte in några baggar av moderna raser. Han utökade istället sin lilla flock under 1970-talet med ett fåtal djur som han hittade på olika gårdar runt om i Klarälvsdalen, i Munkebol, Benteby och Branäs, och alla var av "den gamla stammen".
Värmlandsfår säljes -köpa får (Livdjur)

Vår besättning av Värmlandsfår (Värmländska skogsfår) är en levande genbank. Vi föder upp lamm till livdjur och har värmlandsfår till salu varje år.
Avelsbaggar säljer vi en och en, för övrigt säljer vi endast grupper av djur. Vi rekommenderar att minst ha fyra får om du startar en ny besättning. Får är flockdjur och behöver sällskap av andra får. Får går oftast i par, så det är olämpligt att köpa udda antal.

Våra lamm föds på våren och brukar därför vara klara för leverans i augusti/september. De får gå kvar hos sina mammor i ca fyra månader.

Många som vill köpa får kontaktar oss och bokar livdjur innan lammen är födda. Vi brukar då hålla kontakt med köparen och berättar om hur dräktigheten fortskrider. Om du vill får du gärna komma och hälsa på hos tackorna medan de är dräktiga. Vi har naturligtvis ej möjlighet att garantera färg på lammen – det blir som naturen själv vill…..…..
När lammen är födda skickar vi förstås bilder!
lammlev..jpg


Då du köper Värmlandsfår (livdjur) från oss får du genbanksintyg som visar att det ett renrasigt Värmlandsfår. Du får också ett intyg som visar att djuret kommer från en MV-fri besättning (vi har M3-status) och ett annat intyg att vi inte haft fotröta i besättningen. Du får även ett utdrag från ELITLAMM som visar fårens släktträd tre generationer bakåt.
Om du är ny som fårägare ställer vi självklart upp och ger tips och råd om fårskötsel. Du är alltid välkommen att kontakta oss.

Vi är registrerade som EU-transportörer och har en djurtransportvagn specialbyggd för transport av får. Vi kan därför om du så vill hjälpa till med transport av inköpta livdjur.

Kontakta oss om du vill köpa Värmlandsfår!

Våra Värmlandsfår säljer vi endast efter personlig kontakt med köparen. Kontakta oss om du är intresserad av att köpa värmlandsfår (info@varmlandsfar.se) eller ring oss på 0730-520842 alt 0702-233 233.

 

 

Lilla fårskinnsskolan

09 MARS 2016

Fårskinn, lammskinn, babyskinn, Gotlandsskinn, mattskinn, pälsskinn, fårskinnsfäll. Hur många olika sorters skinn finns det egentligen? Här försöker vi reda ut begreppen med olika fårraser, beredningstyper och så vidare.

 

Att ett fårskinn kommer från ett får, vilket får som helst är inte så svårt att räkna ut. Man brukar sedan skilja på lammskinn och tackskinn. Lammskinnen är mindre och mjukare i pälsen än skinnen från de vuxna djuren. Ett babyskinn däremot är ett skinn som passar bra till babyn. Det skall vara klippt, ha mjuk ull och vara tvättbart. Ordet fårskinnsfäll är inget ord som används av fårfolk men när det används brukar man rätt och slätt mena fårskinn. Själv har jag fått lära mig att det kallas fårskinnsfäll när man har sytt ihop flera skinn till en enda stor fäll eller täcke.

Olika fårraser

Jag är praktiskt taget uppfödd i en besättning med Gotlandsfår och jag har alltid varit väldigt intresserad av fårskinn och fåravel. Det finns dock fler raser än Gotlandsfåret som man kan få fina skinn ifrån och numera brukar jag säga att det finns inga fula skinn, bara olika användningsområden och olika smak. Varje skinn är unikt och som med allt annat, sitter skönheten i betraktarens öga.

Gotlandsfåren (päsfår) har en unik grå och lockig päls. Färgen sträcker sig från ljusaste grått till nästan helt svart. Lockarna är glansiga, silkiga och fasta. Skinnen är mycket omtyckta i inredningssammanhang, till kläder och till hantverk.

Leicesterfåren är vita och lockiga och skinnen är ganska lika Gotlandsfåren, dock oftast med lite sämre kvalitet.

Finullsfåren har en mycket mjuk och finfibrig ull. Skinnen kan bli både raka och vågiga i locken. Finns i färgerna vitt, svart och brunt.

Köttrasfår som till exempel Texel och Dorset har man inte avlat på för att de ska få en fin päls. Trots det finns det många användningsområden för skinnen. Skinnen är tjocka och kompakta och det kan i vara både en fördel och en nackdel. Passar väldigt bra till t ex sittdynor.

Olika beredningsalternativ på fårskinn

Pälsskinn: Ullen klipps till ca 18 mm. Pälsskinnen är lätta och smidiga och att föredra om man vill sy i skinn. Lämpliga att klä möbler med och till hantverk. De passar även bra där man vill att skinnen inte ska ta för stor plats som t ex i barnvagnen. Tvättbara.

Plädskinn: Ullen klipps till ca 35 mm. Den i särklass populäraste skinntypen. Skinnen är stadiga och rejäla men går även bra att sy i. Tvättbara.

Mattskinn: Skinnen har kvar sin ursprungliga längd på ullen. Lyxiga och vackra men ganska ömtåliga. Endast de finaste skinnen med ett pälshår som inte tovar ihop sig passar för den här beredningstypen. Baksidan är oftast inte slipad och skinnen är tyngre. De flesta mattskinn är inte tvättbara. Vill man sy sig något riktigt fint kan man sy en fårskinnsboa av mattskinn.

 

SÅ SKÖTER DU DITT FÅRSKINN

  • Skaka och vädra skinnet utomhus ofta.
  • Tvätta bort små smutsfläckar för hand med enbart vatten så fort som möjligt.
  • Ett skinn behöver sällan tvättas. Snö ”drar” ur smuts ur skinnet. Pröva att lägga ut skinnet i snön med ullsidan nedåt.
  • Tvättbara skinn tvättas i maskin på 30 grader med särskilt ulltvättmedel.
  • Plan- eller hängtorka och sträck under torkningen så behåller skinnet sin form och smidighet.

Elisabeth Fungby Jönsson driver HÖGAGÄRDE FÅRGÅRDutanför Bodafors, ihop med maken Patrik,  och bloggar om ull, lamm och trädgård. Hon bloggar också påHOGAGARDE.BLOGSPOT.COM och du kan följa henne på Instagram @hogagarde

 

STALL STENBÄCKENS FÅRAVEL 

 

Så kom då dagen då jag fick öppna dörren för mina NYA VÄNNER, fyra underbara tackor av rasen Värmlandsfår. Kan inte annat än känna tacksamhet mot ÖDET som styrde in mig på denna hantering.
Det bästa av allt är att tackorna verkar trivas hos mig. De var utanför stallet ett par timmar, men förflyttade sig inte så många metrar från byggnaden, den längsta förflyttningen blev då bil och hästkärra åkte iväg från Stenbäcken, då sprang de efter en bit men hejdade sig.

 

Insläppet efter utevistelsen var inga problem. Jag var ute och kollade hur de hade det och då jag öppnade stalldörren, för att lämna dem, då följde de med mig in i stallet och så fick det bli. Dessa underbara tackor är framavlade av en tjej som också sätter tryggheten för de små liven som det viktigaste verktyget för en god djurhållning. Resultatet blir lugna och lättskötta djur och som sprider trivsel omkring sig. Ragnar

 

 

 Onsdagen den 6 april

Hej, orkar Ni med en runda till i Lammstallet? De kommer tätt nu de små liven.
Men som med de två första lammningarna kom även denna tredje tacka igång vid 14.00 tiden och som tidigare blev det även denna gång två lamm! Lika märkligt torde det vara att även dessa två var lika i färgen, omöjliga att skilja från de övriga. Jag hittade denna tacka i uteboxen tillsammans med ett lamm och de fick komma in i stallboxen.. Skönt tänkte jag, men efter en halvtimme kom ett lamm till och allt upprepades som tidigare.
Även denna tacka ville inte veta av mer än en unge. Jag fick binda tackan i ett rep för att få lite andrum. Men nu är hon fri och verkar fatta att friheten har ett pris. Men mammans mobbing av det lilla lammet har också ett pris. Det mobbade lammet lägger sig att vila långt från en hårdhänt mamma, medan mammans favorit ligger vid hennes fötter. Känns detta igen från vår värld?
Men allt verkar fungera och jag har all anledning att vara nöjd. Fyra tacklamm och en duktig bagge. Kan man begära så mycket mera av årsgamla tackor som lammar för första gången? Sedan har jag ytterligare en tacka kvar som ännu inte lammat.

 

 

När lammen kommer!
Måndagen annandag påsk, kom den svarta tackan fram med två lamm. Måndag 4 april, en vecka senare var vädret disigt och grått, med 10 gr pluss. Även om jag väntade lamm, måste jag till Hagfors för ombesiktning av bilen. En passande dag med tanke på vädret, om nu lammen var på väg!
Klockan var runt 14.00 och jag tittade in i hästarnas tidigare utebox, som mina får fått ärva som utebox. Då jag öppnar dörren, ser jag tvillingtackan till den tacka som lammade förra måndagen. Även hon hade sällskap av två lamm. Det blev ingen resa till Hagfors, lammen fick företräde! 
Tackan och hennes lamm fick komma in i stallboxen och de små lammen hittade spenarna och fick något av den viktiga råmjölken. Men även denna tacka var förstföderska och stressades av lammen, ovan som hon var av att föda. Hon vägrade att släppa till spenarna och även hon började knuffa bort sina små. Jag såg framför mig vad som hände en vecka tidigare.
Jag hittade en täckesgjord, som jag knöt om halsen på tackan, greppade med den ena handen och höll tackan stilla, Hon fann sig i denna behandling och blev snällt stående och de små liven fick komma fram och dia sin mamma. Men jag fick stanna i boxen, vågade inte lämna tackan, då hon gjorde utfall mot de små och jag måste skydda dem. Varannan timme höll jag fast tackan och de små fick sin mat. Under tiden kom lammen till mig där jag halvlåg i boxen. Lammen tyckte tydligen att jag var ett tryggare ställe att ty sig till.

Tiden gick och efter halv fyra på morgonen var lammen hos sin mamma och letade efter spenarna, hittade dessa och de fick dia i fred. Mamman hade lugnat sig och hon började acceptera båda de små liven. Jag insåg att jag behövde vila och lämnade dem och gick in och somnade. Då jag vaknade, gick jag ut och tittade till dem och allt var lugnt. Denna tacka hade givit mig två små tacklamm, lika stora båda, den ena svart och den andra med bruna inslag. Willfred, som jag berättat om tidigare, har växt och blivit en kämpe på en vecka, lika tung som båda de senaste lammen tillsammans.

 

När lammet tystnar
Tack för visat intresse! Nu blev det inte som vi hade önskat, men jag blev en erfarenhet rikare. Det lilla lammet blev bara lite över ett dygn gammalt men hittade en plats i mitt hjärta. Mamman uppfattade det lilla lammet som en inkräktare och handlade därefter. Mamman med sina närmare 50 kg rusade emot lammet som vägde lite över 3 kg och nitade lammet mot boxväggen. Jag misstänker inre skador och mot kvällningen den andra dagen blev lammet fort sämre. Lammet fanns då inne i mitt kök, eftersom jag hade tröttnat på boxen.
Lammet somnade lungt och stilla och dansar nu omkring på de gröna ängarna. Jag tror att födelsen och döden är två sidor av livet och båda dessa sidor är nödvändiga i naturens ordning. För det lilla lammet kom döden som en befriare, bort från smärtan och själv blev jag bönhörd, eftersom jag inte ville att lammet skulle lida mer.

FÖRSTA LAMMNINGSDAGEN

I går em, på påskens sista dag hände det! Två söta lamm såg dagens ljus för första dagen, snöfritt, soligt och varmt! Ingela Axelsson på Nedre fick se dom först och ringde mig. Jag hade gett upp hoppet! Men allt är inte frid och fröjd: Tackan vill inte veta av den minsta av lammen som jag tror föddes sist. Så nu har jag blivit lammskötare på gamla dar. Vi får se hur det slutar!

TACK!

Tack alla som tryckt på gilla-knappen! Intressant att få följa Willfreds framtid och inte minst hans avelsbedömning. Mina får har status M3 i MAEDI-VISNA programmet och med i Gård och Djurhälsan, samt Elitlamm-Avel-Mini. Ett tack till uppfödaren av dessa får för att grunden var lagt vid köpet. Det är så mycket lättare då.